INTERVJU: Balle Malurt från PKP

Balle Malurt är sångare i PKP (Politiskt Korrekt Politi), ett av Norges intressantaste punkband. Jag har själv väldigt lite till övers för Herr Malurts politik, men ingen kan ta ifrån honom att han gör ett väldigt gott jobb för den norska scenen, därför är han och hans band värda allt stöd. Kolla bandets Myspace-sida om du är mer intresserad!

VfE: Var det problem med att finna medlemmar till bandet? Jag menar, det krävs ju dels att de skall kunna spela sina instrument och dessutom ställa upp på en politisk agenda?

BM: Åsgeir kom till mig under hösten 2006 och ville starta ett hardcoreband med politiskt engagerade folk från Bergen. Planen var att bygge bandet på resterna av ett annat band som bestod av politiskt aktiva folk bosatta i Bergen. Efter en stund flyttade de och vi var tvungna att rekrytera nytt folk. Det ligger inte någon stor politisk ideologi som basis, vi är bara engagerade människor som gillar att handla bättre än att prata. Vår trummis var t.ex inte väldigt politiskt engagerad innan hon gick med i bandet, nu är hon vegetarian och är med på de flesta demonstrationer. Jeanette, vår andra sångerska, som nu har slutat, är aktiv i Internasjonale Sosialister (Norges trotskister – redak.anm) , något en del av oss andra inte är så väldigt begeistrade för. Poängen är att som basis har vi ett engagemang för att göra världen till ett bättre ställe med radikala medel. Även om vi inte är överens om absolut alla målen og medlen så är vi ändå på samma sida. Utifrån det kom det massa bråk och jävligt bra punkmusik.

Men jag ser din poäng; Halvard, som nu spelar i Angora Static, försökte sig på trrummor i början och kom med ett par nervösa uttalanden om att han i alla fall stöde Läkare Utan Gränser och sånt. Då skrattade vi gott åt honom. Vår nya gitarrist är långtifrån en politiskt engagerad människa men har ett hjärta av guld och huvudet på skaft. Det är väl egentligen det det handlar om. Jeg tvivlar starkt på att det finns så många vänsterreradikaler som är så fyrkantiga att de inte är öppna för andras åsikter än sina egna. Det var lite därför som jag skrev texten till ”Politisk Korrekt” också; för jag VISSTE att vi skulle bli bemötta med fördommar om vem vi skulle vara och hur politiska vi liksom skulle vara. Att vi inte har en enda text som inte handlar om något politiskt tror jag egentligen är ganska tillfälligt. Det har bara blitt så. Ett par av de nya texterna som jag har gjort handlar inte direkt om politiska frågor, mer om punkklichéer og misförståndet om att jag har sagt att vi är Norges viktigaste punkband.

När det gäller den instrumentala biten, så gjorde Åsgeir ett jattejobb med att lära sig att spela bas. Killen har varken takt eller ton men skriver ändå killer-riff, det är faktiskt han som har skrivit de allra flesta av våra låtar. Eva är ju en gudabenådad gitarrist och hade inte Karl flyttat till Oslo hade vi haft två gitarrister som kunde dubblat varandra och sopat både Judas Priest och Slayer av banan. Natasa har gjort stora framsteg på trummor och själv har jag lärt mig att använda min röst på flera sätt än jag gjorde förr. Vi lär oss i farten. På norska säger man att vägen blir till medan man går.

VfE: Har du sjungit i andra band tidigare? Vad är den största skillnaden mellan att spela bas i Freak Oi! Accident och att sjunga i PKP?

BM: Nej, jar har aldrig sjungit i några andra band förr. FOA var mitt första riktiga band. Jag hade nog en önskan om att sjunga mer i det bandet eftersom vår sångare var tondöv men det blev aldrig så. Den största skillnaden är nog att jag kan fokusera mer på sången och släppa mig mer lös på scenen. I FOA gick det från och till på bekostning av basspelningen när jag var för full och/eller engasgerad på scenen. Nu är inte det något problem och det är härligt! I Freak Oi! var det också en del kompromisslösningar som jag inte alltid var helt komfortabel med. Gitarristen vår var t.ex väldigt anti-politisk och ville inte göra låtar med ett direkt politiskt budskap. Han ville hellre sjunga om öl, oi!, vänner og ishockey (!). Helt okej, det, men för mig (och lite för de andra) fanns ett önskemål om att komma med ett budskap. I etterhand kan jag se att det var väldigt ok att vi blev upplösta men när det skedde var jag nog lite sur och bitter på gitarristen som ville lägga av. Nu är jag färdig med det bandet och ser på det som en nyttig erfarenhet jag fått och är bra att ha med när jag nu gör saker jag vill och kan stå för till 100%.

VfE: Vad är den största skillnaden mellan Norges rödgröna regering jämfört med den föregående, ”prästastyret”?

BM: Tror en del revolutionära och vänsterradikala systemkritiker glömmer det faktum att den rödgröna regeringen faktiskt är ett mycket bättre alternativ än t.x en konstellation av Fremskrittpsartiet (Ungefär som Sverigedemokraterna – redak.anm.)och Høyre (Ungefär som Moderaterna – redak.anm.) eller något annat på den borgerliga sidan. Som de flesta politiker sliter regeringen med att få fram de positiva saker den har fixat, men vi hade t.ex aldrig fått den nya äktenskapslagen, i vilken lesbiska och bögar på många områden blivit mer eller mindre jämställda med heterosexuella - här är ju Kristelig Folkeparti, som satt i regering sista perioden, den starkaste motståndaren tillsammans med FrP. Och har vi redan glömt den skandalöst ryggradslöse utrikesministern, Jan Petersen från Høyre? Eller Bushs nickedocka som han också kan kallas. Om nu inte kritiken av USA är av det kraftigaste laget, och det är det många och komplexa anledningar till, så FINNS den i alla fall och det är bättre, tycker jag.

KrF tog många poäng på på moralmätaren, eftersom de la an på nästan varje, och i alla fall de inflammerade, politiska frågorna som familjepolitiken, med sina värderingar och sin påstådda medmänsklighet (som tyvärr inte har utrymme för palestine, homosexuella och kvinnopräster). Men då glömmer man gärna at ALLA partier har värderingar som grund för sin politik - KrF är bara duktigare att pusha sin. Bakom gömmer det sig en del nästan stereotypa och karikatyrlika mörkermän (som t.ex Kåre Kristiansen och ibland Dagfinn Høybråten) och, hade det inte varit för att det är blodigt allvar för de utsatta, löjligt utgångspunkt för ett politiskt parti, det vill säga den goda, gamla sagoboken, Bibeln. Tror tyvärr inte folk inser vilka galningar de röstar på. Nu snackar jag inte för bandet men för min egen sak; jag har inga problem med att folk är personligt kristna och heller inte att de berättar det för hela världen, men försök inte slå folk i huvudet med genom politik och kalla det för något annat.

Så, för att svara på din fråga, så är väl skillnaderna en socialpolitik som förs med hjärtat och hjärnan, inte med bundna händer, och jämställning och beviljande av pengar till saker som upprätthåller/förbättrar den, samt en utrikespolitik med ryggrad och antydning till näsben (oöversättlig Bergensiskt uttryck – redak.anm.).

Med allt det sagt, så är den rödgröna regeringen, oavsett hur social den är, inklämd mellan kapitalismens, parlamentarismens och monarkins självdestruktiva kraft och kan därför aldrig sudda ut reella skillnader mellan folk, kan aldrig avskaffa rasismen och hellre aldrig skapa ett bättre samhälle. På så sätt är det kanske det mest konstruktiva att hoppas att FrP kommer till makten och raserar landet så att vi kan bygga upp det från grunden igen men det är väl knappast ett realistiskt scenario eller särskilt konstruktivt

VfE: Vilken politisk fråga ser du som viktigast idag?

BM: Kanske lite väl typiskt av mig att säga det men kamp mot rasism/nazism och sexism är superviktigt för mig i den delen av världen vi bor i. Inbakat i den kampen, eller motsatt, ligger självklart kampen för ett bättre samhälle för alla, inte bara för de med välstånd. Chansen för en revolution i Norge är väl dessutom liten, så kampen för flera fristäder och bevarandet av de få vi har är också ganska viktiga i dag. Det är en tuff kamp att kämpa ut när man hela tiden har pressen hängande över sig som en småborgerlig, bättrevetande mara och de flesta följer hack i häl. Se 'Forakt' eller 'Vendepunkt'.

Personligen tycker jag jag fristäder generellt (Blitz, Uffa, Hausmania, Ungdomshuset [RIP]) borde ta några välöverlagda val i förhållande till hur man tar emot/rekryterar nytt folk. Man missar väldigt många och man överlever inte med den minimala tillväxten som föreligger nu. Maktsjuka super-radikaler fulla av skenhelighet och ensamrätt på sanningen borde blitt ställda upp mot väggen och bombarderade med ägg, eventuellt tvingade att skriva ner texten till vår låt 'Politisk Korrekt' på tavlan varje dag, eventuellt. en kombo.

Spruterum och gratis heroin åt de tyngsta brukarna - tänk mycket skit man blir av med! Alla problemen med tungt knarkmissbruk försvinner inte men tar man bort de dyra maffiapriserna, tar man också bort maffian, man tar bort det kriminella elementet och prostitutionen bland de narkomana, alltså också den sosiala stigmatiseringen narkomaner upplever som ett hinder i sin vardag för att få ett nästan normalt liv. Norsk drogpolitik har gått omkull sedan starten och det är skrämmande att tänka på hur långt ifrån makthavarna lever de problemområden som de skall ordna upp i, t.ex en drogmiljö. Helt ok att statsministern har rökt en joint eller två när han var ung AUF'er (Motsvarande SSU – redak.anm.) och att han syster länge var junkie men hur stor insikt får man egentligen av ord på papper, möten och seminarium? Jag talar med erfarenhet som tidigare drogberoende och i kraft av mitt jobb, där jag jobbar med unga människor med starka drogproblem.

För övrigt så sliter vi ju en hel del med våra resurser på jorden. Hur svårt ÄR det egentligen att ta ett par val i förhållande till ens konsumtion? Om alla i Norge hade ätit vegetariansk mat en dag i veckan i ett helt år hade det hjälpt. Är man tvungen att ha en ny mobiltelefon varje vecka? Jag säger inte att jag är den perfekte konsumenten, det är väl ingen av oss, men det går an att alla gör lite. Det är det 'Barn av Vår Tid' handlar om

VfE: Jag vet att ni har turnerat en del, hur var det att spela i Berlin?

BM: Helt ärligt? Inte nåt speciellt för min del. Jeg skall inte påstå att jag är så jävla världsvan men har du spelat på ett par squats så har du spelat på nästan alla. Med det sagt, så har alla sina skillnader på gott och ont, men Köpi utmärker sig inte speciellt för meg. Kan självklart bero på att vi var ett fullständigt okänt band och att vi spelade på en måndag tillsammans med 2 andra helt okända band.

Det som hände var att det var den sista dagen på vår miniturné. Vi visste att vi skulle spela med ett Israeliskt band (Brutal Assault – stygga gubbar!) och att det fanns en hel del konstiga AFA-folk i Tyskland som stöder Israel i mellanösternkonflikten och att vår propalestinska låt, ”Intifada” kanske inte skulle vara den mest populära sången att spela där. Vår kvinnliga sångerska blev helt i från sig i förväg och menade att vi måste vara tokdiplomatiska mot alla och var tydligt livsrädd för (fysisk?) konfrontation. Hon förlorade, enligt mig, vettet fullständigt och flög omkring i sin egen värld medan hon fabulerade om att vi måste vara försiktiga. Inga hemska AFA-folk materialiserade sig och Brutal Assault måste vara det minst politiska bandet jag kommit över. De gav fanken i det hela, nåt som gick henne helt förbi. De hjälpte oss faktiskt med kontaktinfo till en kille i Polen som skaffade oss 2 konserter till i Gdansk og Warzawa de nästa 2 dagarna. Alla var överens om att dra vidare den kvällen. Dagen efter ville hon och gitarristen, av olika anledningar, hem istället och där och då blev vi väl mer eller mindre upplösta. Resan hem var inte som jag hade hoppats på. Jag var sur och svår och det var dålig stämmning i bilen hela vägen till Oslo. Nu har vi haft över ett halvt års paus och skall i skrivande stund (juli) snart tillbaka till replokalen. Vi drar lätt tillbaka till Berlin och spelar 'Intifada' med Brutal Assault hehe.

VfE:. Bergen har, vad jag vet, ingen ockupation typ Blitz i Oslo eller UFFA i Trondheim. Går det ändå att hålla liv i en politisk subkultur där?

BM: Tidigt på 80-talet blev en bygård i Baneveien i Bergen ockuperad. Det var den första punkarockupationen i Bergen og folk från band som Norske Budeier og Fader War var primus motorer. De blev så småningom utkastade och husen revs.

På 90-talet ockuperades det på nytt, då i Lyder Sagensgate, och det blev upprättat bokcafé, vanligt café (Kafé Den Kokte Kråke), det gjordes fanzine, det fanns replokaler och konsertscener. En blanding av politiska aktivister och fyllepunkare i skön förening. När jag kom in i miljön på mitten av 90-talet blev Huset, som det orginellt nog hette, så småningom mer och mer övertaget av fyllepunksen og deras vänner och vänners vänner samtidigt som de politiska folken drog sig ur. Vänners vänners vänner tog med sig en del tunge droger in på Huset och efter en polisrazzia sattes låsen upp och byggningen blev så småningom riven. Nu ligger BI där - en skola för ekonomistudenter. Ödets ironi.

Ett par år senare (2002-ish) kom det en del inflyttningar till staden som blåste liv i den autonome delen av den radikala miljön. Jonsvollkvarteret blev ockuperat i vart fall 3 gånger med varierande framgång innan det också blev rivet till förmån för en parkeringsplats.

Nu finns det ett gäng som kallar sig Bergen Folkenettverk, vilka försöker att få i gång ett kulturhus i det gamla distriktsfängelset bredvid rådhuset och 50 meter från polisstationen. Fördelen är att om det blir försökt att tömma det, så är byggningen redan barrikaderad på förhand, eftersom det är ett gammalt fämngelse hehe. Folkenettverket har jobbat och hållt igång sedan hösten 2006 och haft en varierande grad av antal medlemmar och inte minst aktiva medlemmar. Jag blev invald i Arbeidsutskottet i fjol och vi är en handfull unga människor som sitter med alla arbetsuppgifterna för att få till ett fritt och användarstyrt kulturhus i Norges nästsörsta stad. Vi har överväldigande många som är intresserade av att jobba med huset när det är på plats och ännu fler som kan tänka sig att använda det för sina projekt, men tyvärr omvänt antal många som vill jobba för det i förväg. Just nu är det en byråkratisk process vi måste igenom, saker och ting flyter en smula pga sommaren och kommunen visar fler och fler Janusansikten, men vi ger oss för fan inte!

Annars tror jag att jag vill säga så lite som möjligt om andra politiska subkulturer eftersom den här intervjun blir utlagd till offentlig beskådan och kan läsas av meningsmotståndare, säkerhetstjänsten, etc.

VfE: Om PKP hade varit en spritsort eller en drog, vilken hade det då varit och varför?

BM: Väldigt bra fråga! Jag tror det skulle vara en slags tablett som på utsidan ville ha sett ganska tråkig ut, men effekten skulle överträffa dina vildaste fantasier. Haha!

VfE: Vad tror du om Branns chanser i Tippeligaen?

I motsättning till många andra bergensare så tror jag inte att förlusten av Martin Andresen till Vålerenga betyder så mycket – se bara på VIF i år! Men Brann är inte lika bra i år som i fjol. Men i fjol hade de dubbel markering på nästan alla platser (särskilt i mittfältet), många fräscha och nyinköpta spelare och outsider-stämpeln. I år har de startat med 11 olika startuppställningar på 11 seriematcher, er guldmedaljsförsvarare och har varken många nya spelare eller bra markering på platserna. I tillägg har de varit plågade av en del skador. Symptomatiskt på detta är att målvaktsreserven de senaste matcherna har varit antingen den 41 år gamla målvaktstränaren eller en 16 år gammal kille! Jeg tror att Branns chanser är relativt goda. Det är väldigt få lag som håller sig bra genom en hel säsong och både Stabæk och Fredrikstad (nr1. och 2) har ännu intee haft en down-period. Det verkar som den kommer nu, när Brann är inne i en bra period. Det skall inte så mycket till men pressen, som bestämmerer folkets mening i den här frågan också, har en tendens till att krismaximera och bygga upp förväntningar om guldchanserna, eller brist på sådan, i tid och otid.

För övrigt tackar jag för intervjun! Bra gjort av en gammal internetfiende! :-)

Vår skiva kan köpas för 70 norska kronor av oss, på UFFA/Drittprofitt i Trondheim, Svindel Recs i Halden Hit Me! Recs, Blindead i Sverige skall ha den, samt Nakkeskudd Plater och Tiger i Oslo och Apollon i Bergen

www.myspace.com/pkppkp