tisdag 26 februari 2008

INTERVJU: Poxy, om fotboll och musik

VfE: Du hoppade av USCBA tidigare än bandet la av. Varför? Vad tycker du om bandets nedläggning? Tror du det blir någon återförening i framtiden?

P: Ja, det stämmer. Jag och OLS hoppade av bandet i september, efter att vi bägge under en längre tid känt att USCB tyvärr inte gav lika mycket tillbaka som det kostade på att hålla på med. Det hade blivit lite som ett gammalt, dåligt, förhållande. Allt gick på rutin, och vi hade gjort samma sak i princip 12 år. Jag kände att det var bättre att lägga av och bli ihågkommen för allt bra jag faktiskt tycker att vi gjorde (speciellt om man ser till förutsättningarna) istället för att bara harva på och sakta men säkert tyna ut och glömmas bort.
När vi hoppade av påpekade vi att bandet gärna fick fortsätta spela, även om jag personligen tycker att det hade blivit konstigt om dom fortsatt utan OLS. Det kändes inte helt oväntat att kvarvarande medlemmar skulle lägga ner. Vet inte vad jag ska känna inför det. Jag känner en oerhörd vördnad inför alla fans, såklart. Och alla kommentarer man kunnat läsa runtom på nätet. Jag är tacksam för den fantastiska resa USCB har inneburit för mig. Men nånstans på vägen måste man stanna och tanka. Och alla resor har ett mål. Jag känner att jag kom fram till mitt, vad det gäller USCB.
En återförening känns väldigt avlägsen.

VfE: Du har gått över från att ha varit skinhead i många år till att bli casual. Vad var det som fick dig att gå över, vad är största skillnaden och är det något du saknar från tiden som skin?

P: Gå över och gå över... Det låter som att jag bytt stil tillsammans med kalsongerna, haha. För mig så har det känts som en ganska naturlig övergång. Jag har inte ansträngt mig för att det ska bli så, det har bara hänt. Det tog ganska länge innan jag själv gick med på att kalla mig "casual". Efter att ha läst på en del, så får jag nog erkänna att football casual är det jag är. Jag vill dock passa på att inflika att jag inte är det för att träffa andra "grabbar" i grustag och slåss. Det stämmer att många huliganer är casuals, och att många casuals är huliganer, men det behöver nödvändigtvis inte vara så.
Jag känner mig för gammal för att hålla på med organiserat våld, och är på en plats i livet där det kostar betydligt mer än det smakar, så att säga.
Att vara skinnskalle och casual för mig skiljer sig inte speciellt mycket. Intresset för kläderna är detsamma, bara att en del märken fallit bort och ett flertal tillkommit. Om man tittar efter lite noga så kan man se att det finns ganska mycket mod i många av plaggen som välklädda casuals använder (vilket man kanske inte kan säga om alla i Sverige, men...), och steget från mod till skinhead behöver nödvändigtvis inte vara jättestort.
Musikintresset är så klart intakt, och det är ganska skönt att kunna köpa vad man vill utan att behöva få syrliga kommentarer från andra skinnskalla om vad man ska lyssna på.
Det är nog det som gjort att jag glidit över till vad jag nu är: Friheten att klä mig och lyssna på vad jag vill. Sen finns det såklart strama gränser för vad som är accepterat och inte. Det är ju trots allt just dom gränserna som definierar en subkultur.
Jag känner inte att det är något speciellt jag saknar med att vara skinnskalle. Dom elementen jag fortfarande gillar finns ju inom casualkulturen oxå. Ska, punk, och en del av kläderna typ Ben Sherman och Fred Perry.

VfE: Du har startat ett nytt band som är britrock-influerat och i det sjunger du. Mig veterligen, så är det första gången du står bakom mikrofonen sedan Artificial Appendix. Hur känns det? Hur känns det för övrigt att "börja om från början", USCBA spelade ju på en hel del stora festivaler och så, medan ditt nya band är helt färskt? Har ni någon myspacesida och vad heter bandet?

P: Ja, det stämmer. Vi har precis börjat komma igång, och har i skrivande stund skrivit klart en och en halv låt. Vi spelar in vår första demo, som blir en 3-spårs digital EP, om en månad. Vi hoppas ha den ute om inte allt för länge. Det stämmer även att jag sjunger, samt att det är första gången på ca 15 år som jag tar i en mikrofon. Vi får se om det är nåt jag ska fortsätta med, eller om jag skall göra något annat i bandet. Än så länge känns det ok att sjunga, om än ovant. Min röst är inte van, så det låter nog lite keckigt emellanåt, haha.
Annars känns det jävligt skönt med nya bandet. Om man återkopplar till att USCBA blev som ett gammalt förhållande, så är detta mitt nya förhållande och jag är fortfarande nykär. Det funkar skitbra helt enkelt. Kreativiteten sprudlar, och jag tycker personligen att vi hittills träffat pricken över i vad det gäller bandmedlemmar. Bandet är helt färskt, det stämmer, men bandmedlemmarna är alla erfarna vilket känns mycket skönt. Vi (jag och gitarristen som startade bandet) har även varit väldigt kräsna när vi värvat folk. Vi vill inte ha folk som inte förstår musiken.
Arbetsnamnet är "The Regiments". Vi har ingen myspace-sida än, eftersom att det inte finns nåt att lägga upp. Håll ögon och öron öppna!

VfE: Carter USM eller Ned's Atomic Dustbin?

P: Carter USM eller N.A.D?! Jävligt svårt val... Jag tror jag säger Carter USM för att dom hade så skön attityd. Dom får en alltid på gott humör. N.A.D släppte några nya låtar i höstas, förresten, för att fira sitt 20-års jubileum. Jävligt bra spår, vill minnas att dom ligger på deras myspace-sida.

VfE: Vad tror du om GAIS chanser under den kommande säsongen? Vad är det bästa med att följa GAIS?

P: Jag vågar inte uttala mig om GAIS chanser kommande säsong. Då går allt åt helvete. Det har gjorts bra värvningar på nästan alla plan, så vi får se vad som händer.
Det bästa med att följa GAIS? Det är att följa GAIS, såklart

VfE: Du och jag följde ju Stefan Ishizaki när han spelade i Vål'enga och han har gjort ganska bra ifrån sig i Elfsborg. Tror du han är mogen för spel i a-landslaget snart?

P: Ja, det stämmer, dock har jag inte så mycket att säga om honom egentligen. Jag ställer mig ganska tveksam till att han ska slå igenom i landslaget. Känns han inte lite för gammal för det? Men han kanske får göra några matcher, vem vet med Lars Lagerbäck bakom ratten...

VfE: Vad tror du om Fotbolls-EM i sommar? Hur går det för Sverige och vem tar hem pokalen?

P: Det går väl som alltid för Sverige. Dom klarar gruppspelet och sen är det färdigspelat. Svenska folket rasar i vanlig ordning, och Anders Svensson lipar och gnäller värre än någonsin. Har lite lust att åka ner, men har bestämt mig för att lägga pengarna på annat.
Jag tycker det är sjukt trist att England inte kvalificerade sig. Säga vad man vill om engelsmän och engelsk fotboll, men dom bidrar faktiskt med mycket av stämningen runt om stora turneringar, och jag tror att det kommer bli mindre festligt än vanligt i år, just tack vare att England inte är med.
Självklart vill jag ju att Sverige ska vinna, men eftersom det är helt jävla orealistiskt så ställer jag mitt hopp till Tyskland. Om dom inte vinner så hoppas jag att dom sparkar Materazzi sönder och samman, så han aldrig kan spela igen. Han är, helt seriöst, den största fittan som nånsin tagit på sig ett par fotbollsskor. (Nej, som interista håller jag definitivt inte med - webmasterns kommentar)

VfE: Du och jag inledde ju våra karriärer som kategori C-are i Höörs IS "Blue Army". HIS spelar i fyran nu, tror du de kommer att gå upp, vad tror du överhuvudtaget om HIS framtid?

P: Hahahaha, vilka minnen. "KÖTTA DVÄRGEN" och hemgjorda bengaler i soptunnorna!
Annars tror jag väl att HIS har ungefär samma förutsättningar som byn dom representerar. Inte speciellt stora alltså.

Inga kommentarer: